Geite (Internasjonalspelling)

Veurblaad - Recènte verangeringe - Alle Artiekele - De Kaffee - Zandjbak - Hölp - Willekäörige pazjena - Aanmelle veur Wikibeuk - Gebroekersportaol - Spellingshölp - Bokelies

Te röcq nå de förpagina
spelling: Hoeaglèmbörgsj - Veldeke

Inleiding/introdyksje

Näve den hunð var de geit bå sêkurlick eint fann de êrste der di domestikerd vorte. De lyj di sich äselig hélðje midd geite funðje räskelick ut dätt de bêster hi sêr geskik för vare. De vrŷg geskeðjeness i Limbörg iss net bikenð, mär anvisinge tônen an dätt di all för de feröveringe fann ett romeinsk rik hi in bruk vare. Geite sent ömmer populär geväs ungder klein bure, mä vortent midd skäl äyg durch grutter enn kommersjel bure bikeke. De rezentste angderinge in ett burekapital höbben dåtägne den haufklank ferlagg nå alternativ ungdernäminge enn ett iss nu mŷgelick umm burderie midd mêr äss 1.000 geite an te treffa.

Unndanks dätt dese gröy fann sêr grôte geitestalle sich bitreckelick rezent häd afgespelð, iss der ömmer enn interesse ut hobbi geväs för kleinder geithâlde, vobi de räje meistes es hobbi enn för te focke sent geväs. Ditt bringk meistall mê prodykten upp äss enn familje ferbruck enn sô untstånt ny, klein familjeungdernäminge. Ditt bok iss bidullð gevåren äss enne gids för lyj di geiten upp enn klein skål hâldent, auchall sall ent överdeil fanne informasje netyrlick auch för geiten in eder situasje gelðje vodurch ditt auch för angder geitehâlder interessant enn bruksam kinn sen.

De geit: eigenheðjen enn rasker

Geite väre döcks fergeleke midd angder burderíder enn dårumm vŷrð ett rask dydelick dätt di fůl aspekte midd biförbeild ky enn skůp deile. Angdersidsk iss ett lässtig umm övereinkumstigheðjen in hůr gedrag te finðja. Geite sent nyskirig, aktiv enn mögelickervis âunag slömm der - "mögelikervis" ummdätt dätt lässtig objektiv te binåderan iss sungder êinig teste ut te föra. Hůr nyskirigheid gŷf sêker enn indruck fann slömmheid; sô söllent di biförbeild eder ny ummgäfing grunðjig ungdersöka, si ett felð, skyr, skupp, renn off veid. Vänn e skåp bi fergelikan in e ny felð gepláts vŷrð söllent di dreck midd ätentären anfanga vänn di durch den ingank kumme. Geite dårintägne sölle sich rask umm den hecq här biväga, dertägnenuppklömman umm överhangenðe täck te kinna reikan enn sölle rask êinig veike plátse finðjen in ett hecq umm dänn derdurchhär te gån nå ett folgenð felð vänn di de mŷgelikheid dåhär höbba. In e gebu söllent di all dätt binnen hanðbireik is ungdersökan enn då mutt men över nådinka, vänt geite gån gevŷnlickervis upp hůr achterbein stån midd hůr förpŷt tägnen enn mur off gätt dergeliksk enn dänn mätt enn fullvaske geit all rask tvêi mäter fannaf de grunðj. Feitelick sall alles dätt kauentäre net tägneverk ungdersuch vära, döss auch lektrick kabele, rägnerpip, kittränðj, nägel ennsölcks.

Summige geiten höbbe de gevŷnðe umm upp hûlt te knuvelan enn dätt kinn grôte skaðj an deil fann gebuer vi dören enn ramkänðj ferôrsaka. Alleids, net all geite don ditt enn midd e bitje gelöck söllent di rêdelick kontent sen in enne bitreckelik bufallige skupp.

Net all aspekte fann ett geitekarakter sent negativ. Geiter sent ferskrickelick frönðtelick der enn liken andach te geneta. Geite vären in klein antal gehâlden enn di di hänðjelick grôt gebrach väre vi upp milkhâlderie väre gans "lyjfrönðtelick"; di söllent hůre fersorger överall folgan enn söllen ömmer kumman umm te ungdersöka vat ter ane hanð iss. Hidurch vären êinig hanðjelinge midd geite bitreckelick mäckelick. Vidjer sent di mäckelick te fangan vänn vŷrð förgedån ässoff di gekůrð väre vidd bejagen enn vänn di gefange sent gevåre söllent di meistall midd vêinig tägneverking stell stån. Dätt gesagg höbbenðe, vänn di fŷle däs-se di vills fangan enn di dätt net ville, kinnent di sêr lässtig der sen umm in te hoka. Ederein midd nör ein off tvêi geite vŷrð ett angeråðjen umm di ederen dag te fodera, selfs vänn di inne veid laupen enn dätt net ech nŷdig höbben, ummdätt vänn geite lêrne vi di de fodersömmer off -täsk herkenne, kinnent di meistall ungderhanð överall härgeförð vära! Vänn geite sô getränð vären enn dänn ut hůr huck off veid bräke, kinnent di gevŷnlick teröcqgeleið väre nå vo di hŷre durch midd de fodersömmer off -täsk te sköddela! Des verking iss auch hänðjig vänn enn geit in enn grupp gefange mutt väran: ett iss dänn bitreckelick mäckelick umm emm te gripa vänn di geite runðfulken umm an ett foder te kumma. De frönðtelickheid fann geite mak des sêr fein bêster umm te hâldan off midd te verkan enn di kinne dänn äve teröcqgäfenð, off selfs mêr, äss ennen hunð sen. Des frönðtelickheid tägne lyj kymp echter net ömmer töske geite self för enn in enn grupp kinne di sêr hatelick don tägne der di di net moge. Dårumm iss ett net mäckelick umm fullvaske der di einangder net kenne biein te don enn ett sall fůl plågentäre gäva tuttdätt de "pickorde" fäsgesað iss gevåren enn vänn enn geit konstant geplåg vŷrð kinn ter gespannen off selfs krank vära. Hiumm vŷrð ederein dä enn herd - enn geitekydde - vill uppbuan angeråðjan umm ditt midd jung väyne, lämmer di gein milk mê krige, te don, vil des gein agressiv nigingen höbben enn gevŷnlick perblemlôs durcheinangder gesað kinne vära. Vänn âlder geite bieinangder gepláts väre brukent di mê flor enn vodersrymðe tuttdätt di einangder anvarð höbben enn enn rankorde höbben uppgesað. Bihornðe geite sent ömmer fůl lässtiger enn sölle fůl êrder plågen äss di sungder hörn.

Ett båveste kymp gans bi ett feit dätt geiten enn individuél karakter höbbe: kurt gesagg, geite sölle sich nôits ettselfenðe gedragan enn döss sall enn grupp fann tvenðtig geite sich äss enn grupp fann tvenðtig individue gedraga - dätt in tägnestelling tutt enn grupp fann tvenðtig ky off skůp, di sich êrder äss ein grupp sölle gedraga.

Visô geiten hâlda?

Äss de läser nagg net gans fann de ganse idê fann geiten af vŷrð gehâlde tägne nu iss de folgenðe stapp umm deröver nå te dinka vi me sich mutt festigan äss enne geitenhâlder. Ett êrste bislut dätt me mutt nömman iss velch sårt an geite me villð höbban enn de kŷs in Limbörg ferskelð net ech gätt fann angder länðj, namelick: melkgeite, vullgeiten off fleiskgeite. Dit hängk unnfermiðjelick sam midd ett visô fann ett geitenhâldan enn vat din håp iss umm dermidd te bireika, meistall iss dätt enn kŷs ut tvêi deil: du vills di äss husder, för kennes fann fockentäre off för fockferbäteringen off för hůr prodykte, dätt mŷgelick inhälð dätt di de haufburn fann inkumste mutte väran off nör enne selfungderhâldenðe hobbi.

De netyrlicke frönðtelickheid fann geite mak di tutt idêal husder för ederein midd fulldonðe förseningen umm di te hâlde. De förste binŷdigheðje sen enn veid off ennen håf vorin di sich frielick kinne runðbivägan enn ent ungderkumma dätt hůr drŷg hälð vänn ett rägnerð enn evägg fanne treck vänn de vinðtersvinð väjð. Des deil sölle gans bihanðjelð väran in ett kummenð haufstuck. En burderi off e gehåf häd gevŷnlick e tal an gebuer di geskik sent för geite midd bå gein anpassinge.

Ein fanne vichtiger förvärðj för geitenhâlding iss de fullig härlecqing ant deil fanne geitenhâlder: vi alle der dragent di de hôgste feranðvůrðjelickheid enn enn bihŷrlick binðjing, dätt villð secqa dätt ett unnmŷgelick iss umm hůr zômär achter te låtan enn upp fristad te gån biförbeilð, bihauvan äss ter enne goðjan afloskingsgeitenhâlder biskickbar iss. Viðjer kinne geite mäckelick enne ferskrickelick bute ferhâlding lecqenðen tid fanne geitenhâlder uppeisan in fergeliking midd angder der enn dän andach frůg våre härlecqing ant deil fanne geitenhâlder. Ederein dä gevinð iss ane bitreckelick unnandachsbihofenðe ky vŷrð överrask off ferskrucke vänn der derachter kymp vi fůleisenð geite sent enn di di garut gein ärfaring midd geitenhâlding höbbe kinne bäter emes bisöka dä geiten hälð umm êinig aning te kriga fann vat derbi kymp kikan enn te sen vi emes angders di ferskellenðe aspekte fanne binŷdigheðje fanne geitenhâlding häd binåderð.

Fråge för enne kummingsgeitenhâlder:

Höbb ich den tid derför?
Höbb ich de rymðe derför?
Kinn ich ett god ungderdak fersorga?
Kinn ich ett finansiel an?
Vatför sårt an geite vill ich? Milk-, vull- off fleiskgeite?

Ett folgenð voröver me mutt dinkan is vatför rask off rasker me villð gån hâlde. Ett gŷf sôgätt tvêihungderð sårt an geiten övere vält enn dånäve gŷf ett auch fůl krýtsinge midd hůr eige klůrpetrŷn enn kennmerke.

Milkrasker

Saanen - De saanen enn afgeleiðe rasker sen ein fanne populär milkrasker. De syvere saanen kymp ut ett Saanendal int syðje fann ett kanton Bern in Svitserlanð, mär hä kymp auch för int Simmendal vo der gessenay hett. De saanenhår sent ömmer vit, mär häd dännu svarte flecken upp sin hyd, midd nam runðte nas, de ôren ennen ödder. De fach iss gebrukelickervis e bitje ru, dännu midd ent hårkleid dätt runðte achterpŷt gröyð. Ett middegevich fann e vifken iss 55 tutt 65 kilo enn hett kinn 2.000 kilo milk e jår produsera.

Ett överdeil fanne syver saanen in des regio kymp fann svitserske införinge ute tvenðtiger, mä durchföringen in kunsmåtig inseminasje fermŷgelickent ett umm nuelick saanensåd fann Svitserlanð nå hi in te föra.

Toggenburg - Ent angder svitsersk rask dätt ut ett kanton Sinð-Gallen kymp. Di sent léchbrun midd uppmerkelick vite klůrpetrŷn ane kupp, de bein enn de fott runðte stärt. Di höbbe meistall enne rêdelick lange, ryge fach midd ent hårkleid dätt runðte achterpŷt gröyð. Di kinne val off net bihornð zen enn make fergelikbar milk äss de saanen enn höbben enne gelieken ärð auchall secqe summige dätt di e bitje uppvinðjelicker sen äss de saanen.

Britsken alpin - Nagg e svitsersk rask. De klůrpetrŷn sent gelik ane svitserske bundner-strehlengeit, mär hä iss nör vid fervanð. Hä iss eigentlick gemak fann enn krýtsing gedurenðe de tvenðtigsten êf. De hyd iss glömmenð svart midd vite merker runð ett gesich, de bein enne stärt, jys vie toggenburg. Britske älpin kinne hôge tal an milk gäva, mä net sô fůl vi saanen off toggenburger.

Angelnubisk - Ditt rask kymp fanne krýtsing töske indiske enn middôster rasker enn dånå nagg midd ingelske geiten inne nögentênðen êf. De haufkenmerker fann des geit, in fergeliking midd angder rasker, sent hůr lang, hangenðe ôre enn hůr grôte, rômske nas. Ett sen grôte geite: de frykens väge runðte 70 kilo enne mänkens runðe 100 kilo. Di kinnent eder klůr höbba, mä dysterbrun midd enne svarte streip uppe röcq iss ett förkummenðs. Ditt iss de klůr fanne ingelske geit. Angelnubiske geite make net sô fůl milk äss svitserske rasker, auchall kinne summig indruckmakenð fůl gäva. De milk di di makent iss echter fann en fůl hôger kvalitèt enn häd mê fett enn eiviter.

Kva ärð sent di e bitje uppvinðjelicker enn in grutter herde mingent di net midd angder rasker - in kommersiel herde dont di ett ett bes vänn di de mêrderheid forme. Di höbbent e länger parsezun äss angder rasker, mŷgelick övergeblefe fann hůr tropiske afkums.

Gûlde guernsey - Äss de nam all säd, kymp ditt rask fanne Kanaleilänðj. Hůr tal gröye, mä di sent nagg ömmer seldsam. Hůr klůr variérð fann sanðsbrun tutt rik rôdsbrun enn di höbbe gebrukelickervis enne rêdelik lange fach, döcks midd e hårkleid runðte pŷt. Ett sent ruige bêster enn di sent mŷgelickervis bäter bi kleinskålig geitenhâldentäre vil di net midd angder rasker mingent in grôte herde. Summig make sêr fůl milk, mär ett iss mender ässe svitserske rasker. Ett sytt dernå ut dätt selektiv fuckentäre leið tutt bäter prestasjes.